Hur många barn har du?

Hur många barn har du? Jag känner igen det förvånade ansiktsuttrycket när mitt svar inte kommer automatiskt och självklart. Hur många barn jag har beror ofta på vem som frågar och hur dennes värderingar ser ut. Jag har fyra biologiska men jag har också två psykologiska. Om jag svarar fyra så känner jag att jag ljuger men om jag svarar sex så vet jag att det kommer följdfrågor, för så många barn har man väl ändå inte. Jag orkar heller inte förklara vad det betyder med två psykologiska barn som är mina fast ändå inte mina. Jag har fått förmånen att låna dem litegrann. Men å andra sidan så är det ju så med mina biologiska barn också, jag får låna dem en stund och hjälpa och guida dem mot ett självständigt liv. Skillnaderna och likheterna går ihop och blir svåra att reda ut även för mig, så hur ska det då inte vara för den stackarn som bara ställer en enkel fråga om hur många barn jag har. Hen kanske inte ens vill veta, hen kanske bara försöker fylla tystnaden eller bara prata om lite enkla saker som inte kräver något djupare engagemang och så kommer jag och krånglar till det. Bara genom att inte svara så där enkelt och snabbt för att sedan ställa samma fråga tillbaka har jag ju stört den givna ordningen. Så vad säger jag då? Efter att ha provat många olika varianter med olika resultat ler jag nu stort och säger fyra biologiska och två bonusbarn och du själv då? Det funkar nästan alltid, de allra flesta vill helst prata om sig själva, och bonusbarn betyder ju alltid att det är den andra parten som har barn sedan tidigare. Men då och då är det någon som hör den där glimten av att jag har något annat och blir nyfiken på vad det är. De personerna frågar vidare är uppriktiga och vill lyssna på svaret. Då blir det fina samtal om livet om värderingar om barn som får lida för vuxnas bristande förmåga men också om hopp och tro på människans styrka och överlevnad om relationer som växer sig starka och om familjen som ett stort begrepp bortom gener och blodsband. Det är samtal som berikar och stärker och jag tror att vi båda går därifrån med lite lättare steg.